Personlig utveckling

För ett par år sedan, när jag var nyss hemkommen från Sydkorea så kan man nog påstå att jag var ganska blind och naiv på ett sätt. Jag var helt inställd på att göra allt jag någonsin kunde för att göra min biologiska familj stolt över mig. Inte bara skulle jag lära mig språket Hangul utan jag var även beredd på att bli dubbelmedborgare, till och med gifta mig med en landsman. Det sista… ja det är en lång historia, men jag har kommit på bättre tankar nu. Blev endast en date, som jag så här i efterhand aldrig skulle tackat ja till med tanke på hur telefonsamtalen gick. Men man lär sig så länge man lever. Dessutom var det en person i en medelåderskris som hade siktet inställt på att bli gift inom ett år.

Min biologiska familj kommer alltid finnas gömd i mitt hjärta, jag skänker de en tanke då och då. Dock har jag insett att en regelbunden kontakt inte på långa vägar kan åstadkomma det jag helst av allt önskar. Vi är för olika helt enkelt, trots att vi delar samma blod och DNA, omgivningen formar dig mer än vad du tror.

Jag är både korean och svensk, vilket i sig själv kan innebära en konflikt på ett personligt plan. Men jag är inte längre rädd…

♥쟈금은 안녕♥

Advertisements
This entry was posted in Jaesun says and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s