Släppa taget eller inte

Är det verkligen värt det, att sträva så mycket efter ett litet obetydligt tecken på uppskattning… Jag har slutat att försöka, är jag verkligen beredd att offra så mycket och anstränga mig för att de ska erkänna mig som sin egen. Det kommer troligtvis aldrig att hända så vill jag verkligen att de ska fortsätta vara en del av mitt liv.

Jag är glad för att jag vågade ta steget missförstå mig inte fel nu, men jag är inte säker på att vetskapen kan ersätta åratal av funderingar. Verkligheten är mycket hårdare och inte alls någon dans på rosor. Jag är glad för det jag har fått veta men brottas fortfarande med tvivel, funderingar och obesvarade frågor… Fast nu har frågan vem är jag ersatts med vem vill jag vara…. Så vem vill jag verkligen vara … ? Hur vill jag leva mitt liv?

Vet inte vems felet är, kanske beror det på oss allihop… kanske ångrar de att de ens födde mig… Varför vill de inte längre veta av mig, eller insisterat på att alltihop var fel… Jag kunde inte vara eller bli den dotter och syster som de saknat och sökt. Men det känns inte rättvist att det alltid måste vara jag som hör av mig hela tiden aldrig att de hör av sig först.Tänker inte vänta längre, det kapitlet är förbi.

♥쟈금은 안녕♥

Advertisements
This entry was posted in Jaesun thinks and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s